Kriminalvården svarar på kritiken om nedläggning av behandlingsavdelningar för 12-stegsbehandling

Lennart Palmgren, direktör för anstalt, häkte och frivård svarar och förklarar beslutet att lägga ner särskilda behandlingsavdelningar.

Många klienter som genomgått behandling, det gäller både 12-steg och andra psykosociala behandlingar, berättar om att det varit livsavgörande för dem. Jag har stor respekt för allas engagemang och är medveten om att det finns fördelar med särskilda behandlingsavdelningar.

Många har blivit hjälpta av 12-stegsbehandlingen och vi vet att det är en mycket bra behandlingsmodell. Vi kommer att fortsätta att slussa ut klienter i bl.a. 12-stegsbehandling och kontrakterade behandlingshem.

Många klienter som genomgått behandling, det gäller både 12-steg och andra psykosociala behandlingar, berättar om att det varit livsavgörande för dem. Jag har stor respekt för allas engagemang och är medveten om att det finns fördelar med särskilda behandlingsavdelningar. Det finns problem med att lägga ned behandlingsavdelningar och liknande specialavdelningar där klienter kan säras från de mer destruktivt orienterade. Därför ska vi satsa mer i den stödjande miljön och kompetent klientnära arbete i vardagen. Rådande överbeläggning utgör dock en mycket svår situation som tyvärr riskerar att bli långvarig.

Resursfråga och tillgänglighet

Avvecklingen av 12 steg är både en resursfråga och en tillgänglighetsfråga. Visst hade en frivårdsinspektör kunnat vara mer effektiv om hen hade haft 5-8 aktuella klientärenden istället för dryga 30 och visst hade vi kunnat ha större effekt om vi hade psykologer som gav våra klienter högprofessionell behandling på runt 300 timmar. Men effekten hade inte varit så mycket större att det hade varit resursmässigt försvarbart.

När så många som 70% av våra klienter har en missbruksproblematik så måste vi helt enkelt rusta oss för att kunna nå många fler klienter för behandlingsinsatser än vad vi lyckats med idag.

Missbruk och beroende av alkohol och narkotika utgör en av starkaste drivkrafterna bakom brottsliga handlingar. Det är också huvudanledningen till att vi måste säkerställa att fler klienter får tillgång till behandling för missbruk och beroende. När så många som 70% av våra klienter har en missbruksproblematik så måste vi helt enkelt rusta oss för att kunna nå många fler klienter för behandlingsinsatser än vad vi lyckats med idag. Detta gäller inte minst alla de unga klienter som i allt större utsträckning kommer till Kriminalvården idag. Vi vet också att även de bästa behandlingarna som finns idag ger ganska små effekter var för sig och att vi därför också måste rusta våra klienter bredare för att de ska kunna bygga upp ett nytt liv och lämna kriminaliteten bakom sig. Vi måste öka de stödjande insatserna såsom skolutbildning, yrkesutbildning, arbetsträning, sociala färdigheter och så vidare, för att öka möjligheten till anställningsbarhet för att klienten ska ha en chans att kunna försörja sig och skapa nya personliga kontakter utanför den kriminella världen.

De särskilda utslussningsåtgärderna ska öka och bl.a ge fler klienter möjligheter till vårdvistelse med fortsatta programinsatser.

Vi måste också utnyttja hela verkställighetstiden, inkl villkorlig frigivning med ett utvecklat övervakningsinnehåll som t.ex. Krimstics och fortsatta behandlingsinsatser i frivårdens regi. Insatser i anstalt och frivård ska bygga på varandra och inte drivas som parallella stuprör.
De särskilda utslussningsåtgärderna ska öka och bl.a ge fler klienter möjligheter till vårdvistelse med fortsatta programinsatser. Detta ökar omsättningen på fängelseplatser och frigör kapacitet samtidigt som fler klienter får en bra möjlighet till kontrollerad utsluss.

Unga klienter med hög återfallsrisk

Kriminalvården måste i samverkan med samhället utveckla strategier som innebär omfattande satsningar i det återfallsförebyggande arbetet.

Kriminalvården har en stor utmaning med de många unga klienter som verkställer straff. I genomsnitt återfaller 3 av 10 klienter i brott som leder till kriminalvårdspåföljd. I gruppen unga klienter är återfallen högre, om klienten har tidigare fängelsedomar återfaller 8 av 10. En stor andel unga har omfattande brister i sin skolbakgrund och många saknar helt gymnasieutbildning. Flertalet unga är andra generationens invandrare och bor i utsatta områden. Dessa har en mångfacetterad problematik och är inte målgruppen för 12 steg. Här måste Kriminalvården i samverkan med samhället utveckla strategier som innebär omfattande satsningar i det återfallsförebyggande arbetet.

Idag utnyttjar vi inte fullt ut de platser som finns tillgängliga och därför vill vi att fler klienter med allvarliga problem med alkohol och narkotika ska slussas ut via behandlingshem.

Många har blivit hjälpta av 12-stegsbehandlingen och vi vet att det är en mycket bra behandlingsmodell. Vi kommer att fortsätta att slussa ut klienter i bl.a. 12-stegsbehandling och kontrakterade behandlingshem. Idag utnyttjar vi inte fullt ut de platser som finns tillgängliga och därför vill vi att fler klienter med allvarliga problem med alkohol och narkotika ska slussas ut via behandlingshem.

Vi behöver alltså nå fler klienter med insatser mot missbruk och kriminalitet, det är därför vi måste bestämma vad vi ska driva i egen regi och vad vi ska samarbeta med andra om. Att i så stor uträckning ge rätt insats till rätt klient vid rätt tillfälle är vad vi strävar efter.