Sverige och världen har bytt moraliska kompasser många gånger.

Många svenskar på båda sidor om höger och vänster har fortfarande starka värderingar om humanism och tolerans. I internationella studier som World Values Survey 2014 kommer Sverige ofta högt på skala för tillit, jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter. Eurobarometers undersökningar visar också ovanligt stort stöd här för rättigheter som samkönade äktenskap jämfört med andra länder.

Samma land som i dag talar om rättigheter och inkludering dömde förr kvinnor till att brännas till döds levande som häxor eller till stympning eller blodiga dödsstraff. Ju hårdare makten straffade kroppen, desto mindre skulle själen slippa att brinna i skärselden eller kanske för alltid i helvetet.  Rädsla, religiös iver och svag rättsstat formade normerna. Samtidigt levde de rika i oerhörd lyx, medan folk knappt hade mat nog i maten att plöja de välbesuttnas åkrar. När kunskap, handel och statsmakt ändrades, skiftade också moralen. Värderingar följer ofta hur människor lever och överlever.

När folkrörelser bar samhället

Fackföreningar, nykterhetsrörelse och kvinnorörelse drev fram rösträtt, skola, bättre arbetsvillkor och socialförsäkringar. Strejker och gräsrötter flyttade makt nedåt. Folkhemstidens reformer gav bostäder, vård och utbildning. Produktiviteten ökade när folk kunde kräva bra villkor. Sverige blev en av världens främst industrinationer trots att vi varit otroligt fattiga och underutvecklade under 1900-talets början.  Då fick företagen utveckla bättre teknik och organisationer för att uppnå konkurrenskraft.  Högre trygghet ökade tilliten. Sedan politiken verkat för ojämlikhet och stress har produktivitetstillväxten varit avtagande. Historikern Kjell Östberg skildrar utvecklingen mot folkhemmet i “Folk i rörelse”. Vardagens protester, strejker och demonstrationer formade våra värderingar idag mer än stora tal och partitoppar.

Den gamla ”goda” tiden

Den “gamla goda tiden” bar mörka sidor. Arbetsgivare som hade tjänstehjon i hushållet eller jordbruket – alltså pigor, drängar och annat tjänstefolk förlorade 1920 som siste arbetsgivargruppen i Sverige rätten att aga dessa. Detta rörde sedan 1858 bara manliga tjänare under 18 år och kvinnliga tjänare under 16 år. År 1920 försvann även den rätten.

Vuxna kunde slå barn som del av uppfostran fram till förbudet 1979. Staten drev rasbiologi och tvångssteriliseringar. Lagen straffade homosexualitet till 1944 och vården kallade det sjukdom till 1979. Sverige kriminaliserade våldtäkt inom äktenskap först 1965 och slog då fast att äktenskap aldrig ger rätt till sex utan samtycke.

Trygghet föder tolerans

Forskning visar ofta samband mellan jämlikhet, tillit och tolerans. Otrygghet ger motsatt effekt. Trångboddhet, arbetslöshet och svag skola skapar hårdare attityder. Stabil inkomst och framtidstro gör människor mer generösa. Richard Wilkinson och Kate Pickett visar detta i “Jämlikhetsanden”. Livsvillkor påverkar hur människor ser på varandra.

Lag före moral

Människor bär olika moral. Vid tvister avgör lagen. Frågan blir då vilka lagar som skapar fredlig samvaro och mat på bordet. Lagar vinner respekt när människor upplever rättvisa och rimliga livschanser. Få följer regler som känns godtyckliga, många följer regler som ger trygghet.

Brott, straff och villkor

Kriminologer pekar ofta på socioekonomiska orsaker bakom brott. Många länder har sett låga nivåer av grovt våld över lång tid trots dramatiska tidningsrubriker. Hårda straff och fler poliser stoppar inte brott ensamma, vilket USA visar. Karl Marx betonade att människors materiella villkor formar vårt tänkande och handlande. Med det menade han att hur människor kan bo, arbeta och leva på påverkar normer och moral mer än predikningar och straff. Materien kommer alltså före moralen: levnadsvillkor först, idéer sedan.

I det antika Grekland försökte man inte bara utvisa politiska fiender utan också exportera underklassen för att bli kvitt brottslighet och sociala problem

Brå visar att brott hänger starkare ihop med föräldraskap, familjekonflikter, skolproblem, kriminella kompisar, impulsivitet och attityder som accepterar brott än med socioekonomi. Men Dagens ETC visar på en koppling mellan barns gängkriminalitet och familjers socio-ekonomiska utsatthet. Brå beskriver migration som möjlig brottshöjare eller brottsreducerare via direkta och indirekta effekter som kan ta ut varandra. Nationella studier ger inget enkelt samband. Områdesstudier ger bäst grepp men visar blandade resultat; stora inflöden kan ge kortsiktiga effekter. Gruppstudier i Norden visar överrepresentation i brott för vissa grupper, men delaktighet i kriminalitet minskar över tid. I det antika Grekland försökte man inte bara utvisa politiska fiender utan också exportera underklassen för att bli kvitt brottslighet och sociala problem. Men då blev den grupp som varit snäppet ovanför den gamla underklassen den nya socialt problematiska gruppen. Detta visar effekten av ojämlika hierarkier på brott hos de fattiga. Samtidigt hade SD:s riksdagsledamöter fler problem med lagen än övriga politiska partier år 2017. Därtill visar Epstein-filerna och skandalerna under metoo-åren att extremt rika och framgångsrika människor också kan bryta kraftigt mot lagen.

Migrationsvågen 2015 ledde dessutom till att Sveriges samhälle gick bra ekonomiskt. Invandrare på bidrag borde öka konsumtionen då de inte har råd att spara. Då blir det utrymme för mer produktion, arbetstillfällen och skatteintäkter. Ensamkommande flyktingar som kom 2015 har Sverige integrerat oerhört väl i arbete. Dagens ETC visar att tiden från ankomst till integration i arbete har de senaste åren sjunkit från i snitt sju till runt fem år.

Från yttre straff till inre disciplin

Filosofen Michel Foucault beskrev hur samhället gick från kroppsstraff till inre disciplin. Skola, arbete och myndigheter tränar självkontroll. Normer flyttar in i huvudet. Många känner i dag press från sociala normkrav och från konservativa krav på lydnad och ordning. Stressen ökar när krafter i samhället ständigt granskar den enskilde hårt. På sociala medier piskar vi väl ofta oss själva och vår nästa att vara bättre än vi kanske alltid orkar vara.

Hjärnan under press

David Rock visar i “Hjärnan på jobbet” att stress försämrar fokus, empati och omdöme. Hjärnan söker hot i stället för lösningar. Trygga villkor ger bättre beslut och mer samarbete. Samhällen tjänar på lugnare tempo och rimliga krav.

Pengar och möjligheter

Ett land med egen valuta som Sverige eller USA saknar sällan pengar i sig. Staten skapar kronor när den spenderar och drar tillbaka dem via skatt. Gränsen går vid resurser som människor eller naturen och inflation. Klok politik kan säkra bra arbeten åt alla, bostäder och välfärd för låg- och medelinkomsttagare samt utsatta. Ekonomisk trygghet dämpar konflikter och stärker tillit.

Vägen till ett samhälle för alla

Jämlika villkor, stark välfärd och bra skolor bygger tillit. Möten i vardagen bryter misstänksamhet. Kunskap om ekonomi och politik gör människor mindre sårbara för myter. Målet borde vara som det Hjalmar Branting formulerade om att det goda samhället ska hjälpa oss att nå våra bästa stämningars längtan. Ett gott samhälle växer när människor organiserar sig, läser på och bryr sig om varandra.
Värderingar rör sig – och människor rör dem.

Oskar Brandt

Journalist, fil.mag i historia och latin