Stoppa punktinsatserna!

Stoppa punktinsatserna – Sverige har inte längre råd med dyra halvhjärtade lösningar mot brott och segregation

Kriminaliteten i Sverige är inte en gåta. Den är resultatet av en lång rad faktorer som tillsammans skapar miljöer där brottslighet har kunnat fortsätta att gro. Växande socialt utanförskap, en tilltagande organiserad brottslighet och allvarliga ordningsstörningar i vardagsmiljön ställer oss inför akuta utmaningar. De ekonomiska och sociala kostnaderna av brottslighet och otrygghet är enorma. Trots detta fortsätter vi att bekämpa problemen med punktinsatser – tillfälliga projekt, begränsade satsningar och initiativ utan förankring i helheten. Det är inte bara moraliskt otillräckligt.
Det är ekonomiskt oansvarigt.

Segregationens konsekvenser – från boende till skola till framtid.

Segregationen i Sverige är inte ett isolerat fenomen begränsat till vissa bostadsområden utan segregationen är relationell och påverkar hela vårt land. Däremot är det ett fåtal områden som betalar priset för segregationen. I dessa områden finns rester från miljonprogrammets tid, en lägre utbildnings- och inkomstnivå, svag förankring i arbetslivet och inte minst försämrade förutsättningar för informell social kontroll och kollektiv förmåga att stå emot negativa krafter. Här skapas konsekvenser som sträcker sig långt bortom områdets geografiska gränser.

Tilltron till samhälleliga institutioner är urlakad

Kriminaliteten som får fäste i dessa miljöer, som redan utstår de negativa konsekvenserna av segregationen, förstärker ytterligare ett utanförskap. Ungdomar i dessa områden löper högre risk att rekryteras till kriminella nätverk. Inte för att brottslighet är en naturlig följd av fattigdom, utan för att den kollektiva förmågan är lägre, tilltron till samhälleliga institutioner är urlakad och inte minst för att de kriminella nätverken har en påtaglig närvaro.

För punktinsatserna är inte bara ineffektiva – de är också dyra.

Under de senaste decennierna har flera lokala som statliga satsningar försökt bryta utvecklingen i socioekonomiskt sårbara områden – ändå ser vi idag att många av dessa platser fortsatt kämpar mot djupt rotad utsatthet. Det visar tydligt att punktinsatser inte räcker. För att nå verklig förändring behövs ett dubbelt fokus: både direkta brottsförebyggande insatser och långsiktiga samhällsinsatser. Det innebär riktade insatser till barnen och hushållen i området men också en strukturell bostadspolitik som bryter boendesegregation. Men för att det ska fungera krävs långsiktighet – och ett slut på beroendet av projekt och punktinsatser som försvinner när budgetåret är slut.

Att enbart tillföra symbolpolitiska insatser till individer och hushåll – utan att angripa de strukturella orsakerna bakom segregationen – leder inte till långsiktig förändring. De här kostnaderna överstiger vida de investeringar som krävs för att långsiktigt bygga starkare samhällen.

En brottsförebyggande politik som tar helheten på allvar.

Riskerar vi att bygga brottsförebyggande strategier på en bräcklig grund

Socioekonomisk sårbarhet är naturligtvis inte hela problemet. Att förenkla brottslighetens orsaker till enbart fattigdom och segregation vore både missvisande och farligt. Sverige behöver ett brottsförebyggande arbete som också fokuserar på att direkt bekämpa kriminalitet, rättsväsendets effektivitet och förebyggande arbete riktat mot rekrytering till kriminella nätverk. Samtidigt måste vi förstå att utan insatser som stärker ekonomiska och sociala förutsättningar riskerar vi att bygga brottsförebyggande strategier på en bräcklig grund.

Trots lagkrav och uttalade ambitioner har kommuner och polis fortsatt svårt att nå verkligt genomslag i det brottsförebyggande arbetet. Riksrevisionen har pekat på återkommande hinder som otydlig ansvarsfördelning, svag styrning och låg prioritering. En brottsförebyggande politik som tar helheten på allvar måste gå bortom kortsiktiga projekt. Den måste även få genomslag lokalt i kommunerna och omsättas i effektiv verksamhet på ett helt annat sätt än tidigare.

Bryt segregation och socioekonomisk sårbarhet – för trygghet och samhällsekonomi.

Vi vet att utanförskapet kostar samhället enorma summor i minskad livskvalitet, i hot mot offentliga verksamheter och i tappat investeringsintresse. Att bryta segregationen är därför inte bara en fråga om social rättvisa, det är också ett av de mest kraftfulla ekonomiskt försvarbara verktyg vi har. Ska Sverige bli ett säkrare och tryggare samhälle för alla krävs att vi tar itu med segregationen – inte minst för de 710 000 personer¹ som bor i de områden som utstår de negativa konsekvenserna.

Anna Sjöholm

Kriminolog Stiftelsen Tryggare Sverige

Referens

1. SCB (2024) Fördjupad analys om utanförskap. Slutrapport regeringsuppdrag 2024:2.