Personalen i Kriminalvården - under stress - Tidskrift för KRIMINALVÅRD

Häkten och anstalter fylls med klienter i en dramatisk takt. Det blir besvärligare för de intagna att vistas för sig själva och anhöriga kan inte göra besök i önskad utsträckning. Europarådet och JO påpekar hur situationen strider mot konventioner och uppsatta normer.

Det som talas mindre om är hur Kriminalvårdens personal upplever det som nu händer. Vi vet att det alltid finns stress i kontakten med intagna. Och nu, i samband med överbeläggningen, är det särskilt stressigt.

Enligt forskningen finns det två primära källor till personalens stress. Dels finns det vardagliga stressfaktorer, som underbemanning och en tuff arbetsmiljö. Dels finns det krav på att bemöta kritiska incidenter.

I en amerikansk studie fann man att 25 % av de tillfrågade kriminalvårdarna självrapporterade symtom som överensstämde med ett psykiskt lidande. I en annan studie i USA visade fem procent av kriminalvårdarna tecken på suicidalitet, 20 % hade symtom på posttraumatisk stress-syndrom (PTSD) och 25 % hade symtom på ilska och ångest.

Forskarna ger i sina studier olika rekommendationer för att förebygga och hantera kriminalvårdares stress:

* förebyggande ta itu med vårdarnas hälsa och välbefinnande

* ge bra eftervård efter kritiska händelser

* ta hand om organisatoriska och yrkesmässiga stressfaktorer

* bli bättre på att förstå psykiska hälsotillstånd

* ta itu med aspekter i kriminalvårdskulturen som stigmatiserar hjälpsökande personal

Det finns olika skäl till att vårdarnas mentala hälsa inte uppmärksammas. Dels finns en oro hos många vårdare att deras psykiska problem skulle få negativa återkopplingar på jobbet. Dels finns det en stigmatisering i samhället av de som har psykiska problem.

Många har funderat kring kriminalvårdares stress. Under senare år har mindfulnessträning lyfts fram för att stödja kriminalvårdare som utsatts för höga nivåer av stress.

Särskilt har man visat att denna träning motverkar känslomässig utmattning och känslor av låg personlig prestation.

Min slutsats blir att Kriminalvården måste se över hur personalen snarast kan tränas mentalt i att klara den stress de nu arbetar under. Det behövs en professionell träning ute på häkten och anstalter.
Och det är bråttom.